Det är dom där skuggorna

Jag är i mig själv.
Helt och hållet i mig själv.
Hemma i tystnad med solens skugglek som sällskap.
Jag vilar alla sinnen och låter allt bara vara.


Jag tänker på hur saker helt plötsligt har fått en annan betydelse.
Hur det som var viktigt för några veckor sen nu är oviktigt.
Jag har gjort det förr, mött mig själv utan rustning.
Utan krav, utan gard, bara mött mitt innersta.
Utan anklagelser eller ifrågasättande.
Det är inte alltid behagligt att rannsaka sig själv.
Att se sina brister och tillkortakommande.
Men i det så ser man också det bra.
Styrkorna, kunskapen, det mjuka och allt det som är jag.
Som jag faktiskt älskar idag.

Det är dom där skuggorna som väcker det.
Det där med båda delarna i livet.
Att vara mjuk mot sig själv.
Inte bara i medvind utan också i motvind.
Att våga lämna sånt som inte är bra åt sidan.
Att våga säga jag är bra.
Inte för att jag passar in i någon mall, eller för att jag är perfekt.
Utan för att jag är bra för att jag lyssnar inåt just den här stunden.

På det där hjärtat som slår där inne.
Tillsammans med själen, eller vad man nu vill kalla sitt inre.
Det där hjärtat och själen som är en gåva.
För att det är mitt.
Och för att det fylls av kärlek till människor som skickar kärlek tillbaka.
Den där kärleken som gör mig sårbar men också stark.
För att jag sänker garden och lutar mig mot den när jag behöver hämta kraft.
Jag behöver inte låtsas.
För att leverera.
Jag behöver inte skratta när jag är ledsen.
Jag behöver inte prestera när jag är trött.
För att passa in...

Jag behöver bara vara sann.
Mot mig själv och dom som är nära.
På det sättet så visar jag att det är okej att bara vara.
Att bara vara människa.
Och i det kan jag lyfta blicken mot solskenet.
Låta det ljusa svepa in med sina varma strålar.
Och lyssna på det där hjärtat som klappar.
För livet, och för det operfekta mänskliga.

Mjuk dag till er som kikar förbi.
Kram Hannis





17 kommentarer:

Choices by Annie sa...

Så vackert. Du har en magisk kraft med dina ord, vet du det;)

Jag har också mött mig själv i veckan, mig och mina rädslor.

Jag har saknat dig och din blogg så nu ska jag passa på att njuta av de inlägg jag missat innan familjen vaknar.

Stor kram
Annie

Flower of Fame sa...

Du är duktig på att lyssna på dig själv. Önskar jag också kunde tänka så. Ta fram bara det positiva i mig själv. Vackra skuggbilder. Ha en fin dag Kram Pernilla

millandante sa...

Dina ord berör lika mycket som dina bilder... det säger allt.

Tack för att du bloggar!!!

Varm kram Milla

Vitt hus med svarta knutar sa...

Dina kloka ord väcker upp tankar hos mig för det är en process att komma dit, när allt bara är för mycket runt omkring, men så behövs den där tiden då måste man stanna upp och lyssna inåt...ibland blir den tiden inte så lång, andra gånger behövs en längre tid då man kanske står inför ett vägskäl eller ett livsval, då man funderar över sig själv i ljuset av vad som pågår runt omkring...ja jag tror att jag snart är där i min process...
Kram,
Regina

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Du börjar bli min kloka Hannis, det är när jag läser dina inlägg om tankar jag får egna tankar. Oftast rusar det på och man ler fast insidan kanske gråter.
Gillar som sagt dina texter och tankar.
Kramar
AnnaMaria

Kia sa...

Vackra skuggor!
Om man inte kan vara sann mot sig själv vem kan man då vara sann mot??

Du hade varit så välkommen så!! Så nästa gång slirar du förbi, okej. :)

Ha en toppen dag!
Kram Kia

Den där Victoria sa...

Vilket fint och klokt inlägg och dina bilder är bara så fantastiska.

Kram Victoria

kavallinskan sa...

Så fint skrivet och de orden skulle kunna vara skrivna av mig. Jag jobbar mycket med mig själv och mitt innersta..att vara sann mot mig själv och tycka om mig själv...
Kram viktoria

Good Enough sa...

Fina operfekta, varma och mjuka människa! Rörande vackra ord. Lika vackra som du.
Att våga lyssna inåt är så svårt och så vackert. Känslan som infinner sig när vi vågar se oss själva, hela oss själva, inifrån och ut är magisk. Att vi är. Att vi finns. Magi!

Stor varm kram / M

Helén i Vilrummet sa...

Så vackert skrivet. Du berör med dina ord. Ta hand om dig, du varma vackra kvinna.
Kram Helén

Therese sa...

Jeg leste dette innlegget i morges og ble så berørt at jeg ikke fant noen ord jeg kunne legge igjen. Jeg tror du er utpå en viktige reise i deg selv, at du tidligere har reist i ditt indre er det ingen tvil om så kanskje denne reisen blir litt enklere..? Jeg håper du har det godt og finner det myke.

Jeg er også glad i skygger og kan bli sånn latterlig glad og begeistret, og tenk at jeg ikke er riktig klok :)

I dag har mannen hentet hjem pallekarmer til kjøkkenhagen og jeg gleder meg til å fylle de med jord og plante, jeg må bare hvile litt til først..

Fröken Grön sa...

Tack! <3

/Anna-Karin

Anonym sa...

Hej!
Så vackert, ryser och myser av dina sanna ord. Tar med mig dom , ska tänka dom och leva dom. Tack för att du satt orden på min oro och mitt sökande..
Med vänlig hälsning anso

Mamma C sa...

Så vackra bilder och sådana vackra och underbara ord.
Kram Mamma C

Jennica... sa...

Som du kan skriva....! Du är så otroligt klok och du har verkligen kommit långt. Långt i resan, som kallas livet. Du ger inte bara inspiration, du ger så många klokheter och insikter....Tack!

Och tack för din fina kommentar hos mig. Bra råd. Jag tar till mig och tränar....sakta men säkert så tar jag mig framåt. Du ligger ett antal steg före.....men jag tassar här bakom dig. För jag känner att vi är ute på samma resa, du och jag.

Många kramar!

Finurliga Fröken sa...

Hur gör man? Jag behöver verkligen de. Kan du lära mig? Ge mig lite tips? Kram

Anonym sa...

Håller med någon här som skrev dina ord har magisk kraft.
Jag blir bättre och bättre på att lyssna på mig själv..Våga säga att jag är bra..Jag duger..Vara mjuk mot mig själv..Jag behöver dra mig undan i tystnaden, ibland lyssna på riktigt härlig rockmusik och dansa till den..Pyssla i min täppa..Det är min själavård..
Viktigaste är att man gör det som är bra för en..inte för andra..
Kramar Lily