Att välja

Det här med att välja, att göra val i livet.
Visst är det svårt?
En varning, det är mycket text nedanför bilden=))
Jag har varit en människa som har levt i ett oerhört högt tempo.
Mässor, flera jobb, varit med överallt.
Sena nätter, tidiga mornar, alltid tillgänglig. Facebook och twitter.
After work, krogkvällar, människor överallt.
Det har förstås varit mycket roligt men också tempot, högt tempo.
Och jag glömde bort att lyssna lite inåt.
På det där, vem är du och vad vill du på riktigt?

I höstas började jag bli less.
Även det roliga kan bli för mycket ibland.
Alltså så less att jag fick lust att packa ihop allt.
Sluta blogga, sluta fota, sluta pyssla, 
sluta med allt det som betyder så mycket i vanliga fall.
Jag orkade knappt prata med människor.
Ingen bra signal...

Så jag valde bort.
Jag valde bort extrajobb, jag valde bort facebook, twitter, instagram.
Jag valde bort tv-kanaler för att inte fastna i soffan, 
numera "bara" 1:an och 2:an.
Jag rensade och rensade på alla plan.
Jag valde bort allt som inte gav den där känslan i magen att: 
Japp, det här vill jag verkligen göra!
Och framför allt så började jag lyssna just inåt igen.
Och ställa följande frågor till mig själv:
Orkar jag, vill jag, behöver jag?
Jag valde bort den där självvalda stressen.
För det var ingen annan som bett mig stressa.

Och det är klart att en del människor har funderat.
Och en del tycker att det är konstigt.
Att man väljer bort en massa saker.
Men för mig har det varit bra, mycket bra.

Jag gör det jag vill göra.
Som det här, att blogga. Att vara kreativ och inspireras av er.
Och bli ännu mera kreativ.
Istället för att kolla på tv så pysslar jag.
Jag läser högvis med böcker igen.
Fredag, lördag och söndag råder städ och tvättförbud.
En dag i veckan är vikt för ingenting.
Om jag vill alltså.

Jag har kvalitetstid med människor som jag tycker om.
Inga snabba, "hej på dig nu fikar vi på stående fot" möten.
Utan tid för samtal, skratt från magen och kramar.

Och det här har givit resultat.
Eftersom att jag tror på det operfekta så har jag låtit det komma fram.
På flera sätt.
Är jag glad är jag glad, är jag trött är jag trött.
Är jag lite grinig så är jag det en stund. (Det brukar gå över snabbt)
Jag är mera jag, hela tiden. Mera människa.
Och jag har fått tillbaka en del av min energi.

Energi som gör att jag i morse på väg till jobbet sjöng högt.
På Syster Sols låt Guided.
Och blev ifatt cyklad av en kille som gjorde tummen upp och skrattade.
Och troligast så gjorde han inte tummen upp åt min vackra sångröst.
För jag sjunger som en skata men tycker att det är kul.
Det bjuder jag på en tidig torsdagsmorgon.

Är ni fortfarande med efter all text så hoppas jag att ni har sol idag!
Kram Hannis










33 kommentarer:

Ewa`s Galleri sa...

Tycker du är fantastisk som tagit tag i livet och dig själv .Och orkat göra det.
Känns som du har hittat din plats nu i livet,Visst är det skönt att göra det man känner är rätt och våga välja bort det andra.
Skrattade när jag läste det sista ,med sång på cykeln.Såg Hedvig framför mig när hon kom på sin cykel och långa näsa sjungades, Ett barnprogram som jag hoppas du sett
Ha en skön dag i solen
Ps.Vad fint det blev med den svarta väggen

Ellinor sa...

Du har gjort så rätt, så rätt!! Jag levde precis som du beskriver innan jag fick min lille Elias. För 10 år sedan förlorade jag fotfästet när min sambo förlorade kriget mot cancer. Jag rusade på. Stannade aldrig upp. Ett sätt att fly sig själv och sitt liv. Jag kan inte minnas när jag inte känt mig stressad (förutom när jag gjort långresor över världen. De har varit min ventil) och inte förrän nu har jag förstått att all denna stress i mycket orsakades av mig själv. När jag fick Elias för 3,5 år sedan så skalade jag bort allt det du nämner ovan. Mina elever skrattar när de ser min mobil från -05 eftersom jag även valt att inte ha en iphone för att just inte kunna vara online hela tiden. Jag önskar att jag hade insett allt detta innan jag fick Elias för då hade jag haft så mycket mer tid för mig själv. Nu lägger jag ju istället min tid på honom.
Oj, det här blev långt. Du blev min ventil idag:) Jag tycket det var helt underbart att läsa om din cykeltur. Så borde vi alla göra lite mer!!
Kram
Ellinor

Villa Björkenäs Backen sa...

God morgon på dig !

Visstär jag kvar. Inte kunde jag sluta allt det bra som du skrev ¡
Jag tror inte att du är ensam om det här.... det är många idag som har så högt tempo i livet. Man hinner inte känna efter utom precis som du skriver.

Du gör aå rätt i ¡ Bra jobbat ! Jag har mycket liknande tankar.
Och försöker leva efter det. Ibland kan jag fortvarandre vara snäll och snabb och tänka på andra och hjälpas åt mm...
men man blir ju klokare för varje år.! Leva i Nuet är mitt måtto !

Ha du också en solig dag ! Nu måste jag sova ....efter nattens jobb.
Sen väntar långpromenad, Hämta dom små och sen till en god vän och fika.... :)
Det könner jag för idag!
Kram på dig och tack för dom fina och tänkvärda orden!
ps....är du uppe med tuppen ?:)Kram

Tina sa...

Att ta hand om sig själv och de man tycker om är en kärleksfull handling i den hårda och turbosnabba värld vi lever i. Jag har gjort lite som du sedan ett par år tillbaka, känner mig så tillfreds med det...det gäller att se det lilla i det stora och vad det betyder. Inte bara för mig själv, utan även för andra.

Stor kram till dig!

Villa Björkenäs Backen sa...

Din cykel tur var härlig

svart vitt och rött sa...

Jag är med! Vi är nog många som behöver tänka efter vad man ska prioritera och vad man inte ska lägga ned tid på. Jag är en av dem! Bra inlägg som får en att tänka efter! Hihihi kul med sången på cykeln :-) Ha det riktigt gott!

Kia sa...

Klart jag har sol både ute och här inne! :)
Man måste göra val i livet och det gäller att göra valen åt sig själv och må bra av dom. Bra att du gjort det och trivs med dig själv. Det är ju det som är viktigt för det är du som ska leva med dig. :)
Tror det är alltför många som lever på ett sett som de anser att man ska men egentligen inte vill.

Önskar di goch ditt operfekta liv en toppen dag!
Kram Kia

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Tummen upp från mig också, både för sång och livsval. Är tacksam att du bloggar, gillar och läsa dina texter och se dina vackra bilder.
Stor kram
AnnaMaria

Vit dröm sa...

Fina Hannis! Du gör så rätt som tänker så, jag önskar att jag också kunde ha den styrkan att stanna upp. Kanske kommer det även för mig en dag.
Härligt med en sådan start på dagen! Tummen upp även härifrån :)
Kram på dig!

tinajo sa...

Att blogga och fota ger mig så mycket energi så jag har valt bort mycket som stjäl tid från det; TV bland annat. Jag är inte den man ska fråga om nya TV-serier, och lika glad för det är jag. :-)

Bra val du gjort - framför allt så fungerar det ju för dig!

VisaLiza sa...

Kloka Hannis! Tycker du tänker så rätt som väljer att bromsa och lyssna på dig själv. Även om allt det andra kan vara roligt en stund så inser man ganska snart att det blir mycket yta och väldigt lite djup. Att leva i ett tempo där man mår bra är nog ett av de klokaste valen man kan göra i livet tror jag. Bra att du tar upp ämnet för jag tror att många av oss skulle tänka i dessa banor om vi bara hade tid att stanna upp ibland. Liza

Johanna / Fru form o fix sa...

Det är imponerade att du verkligen tagit fasta på vad du tror är bäst och gör det också! Att lyssna på kroppen är viktigt men inte alla har möjlighet att göra vad som vore bäst. Inspirerande!

En Vacker Vardag ♥ sa...

Jag blir varm i hjärtat när folk stannar upp i livet och väljer det enkla före stressen.

Jättefint inlägg och att cykla med bra musik är nog det bästa som finns. Det är frihet och det är kul när man kan glädja andra också:)

Ta hand om dig finaste Hannis och hoppas du får en härlig dag!!

Kram Lotta

Victoria - Elvira Spekulerar sa...

Så himla bra inlägg. Jag är också i en process där mycket ska skalas bort, för att få bukt på min inre stress.

Kram Victoria

tre nyanser av vitt sa...

Hej
Vad modig du är och så bra skrivet. Jag är själv sjukskriven för samma sak utmattning som övergått i depression. Hade ingen livslust kvar! För någon dag sedan kände jag hur livet rann in i mig igen, en märklig och mäktig känsla som jag tacksamt tar emot. Jag tvingades ta det lugnt men önskar att jag gjort som dig, insett det själv och att kunna prioritera. Det är som ett litet kalhygge runt mig nu för jag har valt bort det sociala pga av att ork och energi inte finns, jobb tog den lilla energi jag hade. Men nu ska det bli ordning på torpet det har jag bestämt!! Skönt att läsa att du också börjar återfå livsglädjen. Oj det blev långt det här.
Tack för att du delar med dig fina Hannis.
Kram Marie

Team Åsgård sa...

Jajjemän, jag är kvar. Mycket klokt av dig att kunna tänka till och vända innan det gick över styr. Det gjorde inte jag och fick tänka till och göra dom där prioriteringarna efteråt när jag slösat flera år på att knappt vara närvarande.
Jag planerar också in dagar när jag ska göra ingenting och då brukar jag oftast få lust att göra roliga saker. Jag gör som min mamma säger: det finns bara 3 stycken måsten - äta, skita och sova. Det finns en hel det borden men vi tror vi måste så himla mycket som egentligen inte betyder ett dugg för vår överlevnad. Går sånt här för lång handlar det faktiskt i slutändan om överlevnad.
Heja dig! Kram, Cicki:))

Åse sa...

Kloka och sanna ord . Ha en fortsatt fin torsdag.

Johanna sa...

Du är så klok och du skriver så sant och fint! Det krävs styrka att stanna upp och säga ifrån!

Önskar dig en fin torsdag,

Kram Johanna

Nilla Nyfiken sa...

Så fint och bra skrivet . Bra råd och levnadsregler att inspireras av. Ja det är verkligen inte allt "man behöver " som man faktiskt BEHÖVER. Heja dig! Och en kram!

Pernilla

Stina sa...

Jag är också kvar och kommer så att vara så länge du är det :)

Kram finaste Hannis!

Mycket annat & lite betong sa...

Klart att jag är kvar!
Den texten kunde man inte sluta att läsa. Så bra!
Den kan man behöva läsa om lite då och då för att bli påmind om vad vi håller på med.

Kram Agneta

TIDSOPTIMISTEN sa...

Jag stod ut och läste ALL text....ha ha ha. Nej men seriöst många borde göra som du det blir för mycket av media samhället och till slut hinner man liksom inte leva själva livet. Tyvärr är det ju många som inte hinner stoppa upp karusellen i tid utan går in i väggen. Nej usch vi är nog många som borde göra som du <3

Kram ullis

Anonym sa...

Tur du förklarade dig, trodde du tyckte killarna på ölburken var snyggingar, hehe! Tina

Fröken Grön sa...

Tänk om fler människor var lika kloka som du, Hannis!
Ibland måste man verkligen bromsa världen, börja se om sig själv och vara sin egen bästa vän.
Det där går i perioder för mig, men jag tycker att jag blir lite bättre på det ju äldre jag blir. Man måste ta hand om sig själv, för det är ingen annan som gör det i längden.
Tack för att du delar med dig!
Kram!
/Anna-Karin

Mina drömmars hus sa...

Så fint, med eftertanke.
Att stoppa och stanna upp lite, är inte alls fel, men svårt. Allt rullar på och mycket i turbofart.
Så bra att du hittat bromsen och att det gör dig gott.
Som vanligt kloka ord från dig.
Kram
AC

Huset nummer tio sa...

Åh jag borde göra som du. lyssna mer bli mer jag... Men 2013 har jag ju valt till mitt år så tid finns och jag har redan börjat så sakta. Men förändringar tar tid, nya rutiner tar tid. (i alla fall här hos mig) Men jag håller helt och hållet med dig. Ibland blir det för mycket.

Önskar dig en ljuvlig solig kväll och njut av dig;)

Kram
Annie

Rosenhäxan sa...

Hej Hannis
Va klok du är. Och mycket humor oxå.
Personligen försöker jag ta en dag i taget, och när kvällen
kommer vill jag känna att jag gjort nått litet under dagen som gör mej glad.
Känns bra att somna då.
Ha d bäst Hannis
Kram Gittan

Anna Svensson sa...

Så bra gjort, verkligen! Jag läste med stort intresse, tack för att du får mig att tänka till.
Kram

mitt hjärtas fröjd å glädje sa...

Härligt Hannis!
Du har gjort helt rätt tycker jag. Jag är nog oxå ganska klar med att orkar jag inte så orkar jag inte, vare sig det i vanliga fall är roliga saker, Men bättre att kanske då strunta i allt en dag för att orka med i längden.
Vi lever bara en gång och visst måste vi väl då passa på att leva ett enligt oss själva ett bra liv där kropp och knopp mår bra.
Ha en fin kväll nu.
Kramar Jennie

Anna S sa...

Härligt! Jag tycker att du är klok som har valt bort. För att ge dej själv mer tid och för att kunna vara den du är. Jag stressar ofta ,mest för att slippa undan jobbiga känslor och tankar och minnen. Blir ofta rädd att kroppen ska ta skada av min inre stress. Men ibland stänger jag ner och av. Och lyssnar på klassisk musik (eller franskt) och pysslar istället. Det ger så mycket mer.

Man ska lyssna till sitt hjärta som vet vad man känner. :)

Kram!

Liten Bod sa...

Toppeninlägg! Grattis till dig! Jag är nog bara halvvägs, men förstår upplägget... :) Kram Tina

LissenTo sa...

Det här med val, att kunna ta tag i dom och välja sin väg för att må bra.

Att lyssna inåt och sluta rusa.

Att läsa hela ditt inlägg gör mej glad och ser dej komma cyklande (syster Sol hörde jag på Urkult ifjol, dom hade spelglädje)

Vad långt du har kommit, jag är på väg ............

Kram

Good Enough sa...

Vilket vackert inlägg! Hög igenkänning, jag var i samma situation förra året. Att välja bort - även roliga saker - är ibland livsnödvändigt. Vi måste ta hand om oss!
Kram Monica