Vad en docka kan dra igång

I Lördags efter kursen så gick jag förbi min mormor. Vi började pratat om
gamla dockor och jag visade en oerhört fin docka som jag nyss hämtat på
posten. Då säger mormor: Vill du inte ha gammelmormors gamla docka?  
Och det är klart att jag ville. Min gammelmormor fick den av sin favoritbror
som gick bort alldeles för ung, så det var ett viktigt kärleksfullt minne för henne.

Den här dockan har varit viktig för två av de viktigaste människorna i mitt liv,
 först min gammelmormor (som jag fick växa upp med)och sen min mormor. 
Och nästan hundra år gammal så finns hon nu hos mig. 
Broderade underkläder minsann...


I alla fall så har pratet om dockan lett till att jag ska intervjua en av min
mormors kusiner. Av oss fyra syskon så är jag den som har flest minnen
av min mormors föräldrar och deras syskon. Jag hann växa upp med flera 
av dom och på något sätt så vill jag att deras historia ska få finnas kvar. Så 
jag ska helt enkelt skriva ner den. Min gammelmormor hade 11 syskon så det
finns en del att ta reda på. Så kan det gå när det flyttar in en docka här...

Hoppas att ni har en bra start på veckan /Kram Hannis



21 kommentarer:

Nyanser av vitt sa...

Så spännande Hannis och så vacker och välbehållen hon är.
Kram Agneta

Hem och Lycka sa...

Helt underbar! kram Mia

Tina sa...

Åh, en så fin historia!
Håller med ovan om att hon är så välbehållen..
Jag har inte en enda docka i huset, saknar mina gamla nu. Fast dem klippte jag håret av, sminkade med tusch och sydde kläder med låånga stygn av resttyger! Ingen fager syn..

kramen från Trötter

tre nyanser av vitt sa...

Fin docka och fint skrivet!
Kram Marie

Liten Bod sa...

Så fin hon är! Vilken förmån du haft som fått lära känna så många generationer.

Mamma C sa...

Jättefin och välbeållen för att vara så gammal. Kul att ta reda på lite mera om sin generation oxå.
Kram Mamma C

Vitt hus med svarta knutar sa...

Vilken underbar historia och så fint att den bevaras. Kanske blir det en bok så småningom...

Ha en fin fortsättning på veckan!
Kram,
Regina

Nillis sa...

Vad fin docka och vilken bra idé att skriva ner deras historia innan den glöms bort. kram

Fröken Eila sa...

Vilken lycka att få ta över en sån vacker docka! Bra idé att skriva deras historia också.

Ha det bra!
Kram

Vit dröm sa...

Vad spännande! Kul att få reda på deras historia :)
Ha en fin vecka!
Kramar Anna

Kia sa...

Vad spännande! Det är kul att få reda på lite historia om saker och ting och hur det såg ut förr.
Som när man får se någon gammal bild av en plats där man bor och så ska man försöka se vart det var. Inte alltid lätt då man lever i nuet och glömmer lätt förändringarna även om det inte var så länge sen.

Ha en toppen dag!
Kram Kia

Anci sa...

Så fin hon är ! Och underbart med historia ihop med henne.

Kramar
Anci

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Dockan är så vacker, vilket hår och så fina milda färger. Vilken tur att ni kom och prata om dockor så du fick den. Kommer bli spännande med lite släktforskning också.
Kramar
AnnaMaria

millandante sa...

Vilken fin historia, som nu lever vidare via dig Hannis:) Klokt och spännande att du intervjuar och bevarar.

Jag njuter av dina bilder som alltid och önskar dig en dag fylld av positiv energi!!
Kram Milla

Systrarna Karlsson sa...

Åh en sådan vacker docka;) och vilket härligt minne.

Så bra att du ska intervjua din mormors kusin, historia är viktigt speciellt sin egen, för genom den kan vi förstå framtiden;) (hm märks kanske att jag är utbildad historielärare;) Här hanns det aldrig med att intervjua några äldre de äldsta som finns kvar nu är mina egna föräldrar, åh vad man ångra att man inte spenderade mer tid med dem pratade om deras liv och tog reda på sin historia. (ja som du märker så lever jag inte alltid som jag lär;)

Önskar dig lycka till med intervjun och hoppas vi får höra lite om den här;)

KRam

Monica, Blogg Betongkrukan sa...

Hej,
Åååå vilken fantastisk underbar dock. Och att den är en del av din historia är ju underbart!

- vet du att jag har också fångats av den där känslan om att jag vill veta mer och bevara historien om mina mor- och farföräldrar. När jag googlade kom jag in på någon släktforskningssajt där andra okända för mig pratade om min mormor... tror du att jag blev nyfiken!! När vintern kommer och om jag har tid så kanske jag försöker mig på att leta lite mer info om dem..
Önskar dig en underbar vecka! Kram Monica

Ellinor sa...

Vilket otroligt bra skicka dockan har bevarats i. Kan förstå att den har vårdats med kärlek. Jag har många gånger tänkt samma tanke; att de äldres historier borde skrivas ner. Min mormor och morfar har berättat mycket för mig. Nu lever de inte längre och jag tänker att jag borde skriva ner sånt de sa.
Lycka till med ditt projekt (och allt annat som pågår i ditt liv just nu!)
Kram
Ellinor

Anna S sa...

En sån vacker docka du fått i din ägo! Fint av din gammelmormor att ge den till dej då den betyder så mycket för henne. Det är fint med ärvda saker på det sättet.

Blir säkert spännande att intervjua hennes kusin också. Ibland ger det ena det andra och blir bra , tror jag. Kunskap är aldrig fel. Ibland blir man överraskad eller får större förståelse för varför saker blev som de blev.

Ha en fin vecka, hoppas solen skiner på dej. Kram Anna S

Fröken Grön sa...

Vilken underbar historia! Att dockan dessutom är helt fantastisk gör ju inte saken sämre.

Jag har själv en farmor som är 98 år och kan precis ALLT om vår släkt, flera generationer bakåt. Åh, vad jag vill dokumentera allt hon säger, så att den kunskapen stannar kvar...

Må gott!
/Anna-Karin

Hajan sa...

Lycka till det var väl en fin
present,som kan gå i arv till fler

tinajo sa...

Oj - hon var väldigt välbehållen, de måste varit försiktiga! :-)