Sa jag verkligen aldrig?

Jag brukar säga att jag inte påverkas speciellt mycket av trender...
Men här kommer ett bevis på att det inte är sant! Jag har tydligen sagt till en vän att det sista 
jag skulle ha hemma är horn. Anledningen till det är att jag minns min farfars uppstoppade 
trofeér som med stela ögon stirrade på mig som liten, dessutom var dom skabbiga och hårda.
 Jag tyckte det var hemskt att se och såg Bambi framför mig hela tiden.

Samma vän pratade jag med i telefonen när jag packade upp hornen jag vunnit på Tradera.
Det var ju dumt, att göra dom två sakerna samtidigt för hon påminde mig glatt om vad jag sagt
och härmade till och med min ton jag använt, kanske lite mer dramatiskt än jag men ändå...

Så okej, jag erkänner. Jag har i smyg suktat efter horn när jag sett dom hos andra.
Men nu har jag egna och ett ligger som det är på köksbordet, bara för att jag vill det så.


Det passar till det matta svarta bordet om jag får säga så=))

Hoppas att ni alla har det bra / Kram Hannis

Ps. Anna.S, Ewa och ni andra som kikar in men inte har bloggar.
Tack för era spår, så kul att läsa era hälsningar också. Kram!

19 kommentarer:

Tina sa...

Snyggelisnyggt!
Jag känner lite samma, mina åker runt lite här o där. Men någon gång ska de nog få lite lugn o ro de också!

Ha en bra dag! KRAM

annashusidingtuna sa...

Hej!
Visst är det konstigt hur man påverkas av trender? Jag säger mest hela tiden att jag inte påverkas av trender men på ngt omedvetet plan så gör man nog det lite i alla fall.
Ta kopparföremål tex, hur ute har inte det varit? Under ca 1 års tid har jag köpt på mig lite olika små saker i just koppar och vad kommer stort nu? Jo just tydligen koppar...
Gift med en jägare som jag är så kan jag få typ hur många horn jag skulle vilja men än har jag inte trillat dit på den trenden i alla fall, men på ditt bord ser det fint ut...
Kram Anna

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Snyggt snyggt snyggt om du frågar mig. En sån hel skalle hittade jag i skogen, la den på tvättbrädan vid sommarhuset och gick in och grejade med annat. In kommer en glad gubbe som hade tagit av det under själva hornen!! han trodde jag ville ha det så. Det är ju superläckert med hela skallen.
Varm kram
AnnaMaria

Vit dröm sa...

Haha ja det är tur man kan ändra sig :)
Ha en skön torsdag!!
kramar Anna

Vintage House sa...

ha ha så jag känner igen mig, jag sa att ett horn kommer aldrig komma in hos oss...
Ja du nu har jag några st....
lika bra att ta bort ordet aldrig....
ha en fin torsdag här skiner solen.
kram
sandra

Anci sa...

Jag tror också att man påverkas omedvetet eller att det ligger i luften på något sätt.
Och det där med att säga aldrig kan vara riskabelt ibland... :)

Ha en helt underbar dag !

Kramar
Anci

rustik charm sa...

Ja jag har oxå sagt aldrig horn men det lutar väl åt att det kommer komma in här hemma oxå:)
Kram Kristina

Fröken Grön sa...

Jag tycker nog det känns mer chockerande att läsa att du INTE ville ha horn, hihi! Med tanke på din tidigare visade förkärlek för skelett och anatomi så borde det där passa dig som handen i handsken!

Underbar header du har fixat. Drömsk stämning över bilderna!

Må gott, kram!
/Anna-Karin

Vita små hjärtan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Vita små hjärtan sa...

Ha ha, ja man är väl inte sämre än att man kan ändra sig! :)
Ha en fin kväll.
Kram Agnetha

Mamma C sa...

Klart man kan ändra på sig :)Jag skulle vilja ha några horn att hänga upp mina halsband på.

en smula vitt sa...

Klart man kan ändra sig;)
Jag tycker det är läckert med horn, särskilt på bordet och kanske ihop med en dukning.
Min svärfar har, norrlänning som han är, jagat en del i sina da´r så jag har sett en hel del horn. De flesta har dock varit av modell större. Nämligen älg.
Inte lika lätt att lägga som dekoration på bordet direkt...

Tack för din kommentar på min blogg och hoppas du får en fin helg.
Kram Petra/

Marie-Nostalgi och Romantik sa...

Visst blir man påverkad... Tänk bara för några år sedan då allt, så gott som, var vitt. Var man än tittade så var allt i vitt. men nu är det inte riktigt så längre... så visst påverkas man...
Kram
Marie

Miras Maräng sa...

Kikar in för att önska dig en fin helg! Dom är tuffa dom där hornen tycker jag.. Kram!

Anna S sa...

Hej! Förr tyckte jag att horn i hem är något väldigt suspekt. Nu har jag en hornljusstake jag gjort själv, och skulle nästan (men bara nästan!) kunna tänka mej ett uppstoppat djur. Om det var ofarligt.

Kraniet passar bra på bordet hos dej! Kram tillbaks och hoppas du får en fin helg som innehåller det du vill.

Mitt hem är min borg sa...

Hej Hannis,

Jag log när jag läste ditt inlägg, jag känner igen mig i det.. Jag skulle heller aldrig ha ett dött djur på väggen, men det har jag fått äta upp.. =)
Hoppas allt är bra me dig..

Kram!

Nyanser av vitt sa...

Hej vännen,
Tittar bara in för att önska en trevlig helg.
Kram Agneta

Mycket annat & lite betong sa...

Nä, jag ser fortfarande Bambi....

Hur gick det med din omplantering, blev den av?
Spännande med din flytt!

Ha en trevlig söndagskväll!
Agneta

Monica, Blogg Betongkrukan sa...

Hej,
Hi hi... med jämna mellanrum så får man vackert äta upp sina kommentarer!

Jag trodde nog inte heller en gång att jag skulle ha horn i huset, men visst finns det diverse snyggingar också hemma hos mig.

Kram och ha det gott!
Monica