Livet är som det är

Det här var helgen som jag skulle fota Rally och sen hänge mig åt inredningen.
 Rally fotade jag i två dagar vilket var oerhört kul!

Efter det så har jag suttit på hospice med en av mina bästa vänner. Hennes mamma har fört en lång kamp som i natt tog slut.
Jag och min vän har vuxit upp tillsammans och delat det mesta i livet så att jag skulle vara där så länge som möjligt igår var för mig en självklarhet. Vi har skrattat ihop i dom mest bedrövliga situationer i livet och det gjorde vi igår också. Ett sånt där befriande skratt som gör att man gråter och skrattar samtidigt. Hade hennes mamma varit vaken i den stunden så hade hon skrattat och skakat på huvudet åt oss. Livet är som det är och vissa saker kommer man inte undan hur jobbigt det än är.

Nu till något lite mera ytligt, i ett hem som är i kaos så gäller det att se till det fina i röran=))
Som en hög smycken, ihoptrasslade och hängandes på en smyckesställning.

 Med solen som kikade fram så fick kameran komma fram.

Jag längtar efter mera tid just nu, tid att fota, pyssla och bara vara.
Men det kommer det också så småningom. Det finns som sagt värre
saker i livet att fundera över, så det är ett behagligt problem.

Hoppas att ni får en riktigt fin vecka /Kram Hannis


22 kommentarer:

Rosor och Spetsar sa...

Ja du Hannis, livet är som det är.
Tråkigt med kompisens mamma, men fint att dela sorgen med en vän.
Fina bilder på dina smycken - och klart att de ska vara framme, så vackert att se på och lätt att välja ifrån.
Ha nu en fin vecka
Kram
Annelie

tinajo sa...

Fint att du var där för din vän, det är sådant som betyder något. Fina bilder! :-)

Vintage House sa...

Så tråkigt för din vän men så skönt att du fanns där.
Livet är skört och man vet aldrig vad som kan hända leva i nuet tror jag är viktigt....
härliga bilder och idag skiner solen så fint.
varmaste kramen
Sandra

Tina sa...

Så fint att din vän har dig, jag vet hur mycket det betyder...
Livet är så skört, det blir man tyvärr varse om emellanåt. Minnen är fint att ha, dem hade jag inte klarat mig utan.
Solen har värmt min själ de sista dagarna, hoppas att den värmer dig också!
Dina smycken är alltid så läckra!

KRAM o sköt om dig min fina vän

rustik charm sa...

Tråkigt för din vän. Skönt att du kunde finnas där´.

Ljuvliga bilder du visar som vanligt:)
Må gott.
Kram Kristina

Marias Hörna - Njut av livet ♥ sa...

Ja livet går upp och det går ner. Så skönt med fina glade minnen som finns kvar. Det är värt mycket det.
Så fint du fotat dina smycken...härligt när solen leker.
Kram Maria

Kia sa...

Tråkigt med din väns kompis.
Skönt att ni ändå kunde skratta då, det tror jag mamman hade gillat.

Hoppas du får en toppen vecka!
Kram Kia

Anki sa...

Ja eller hur...det blev ju så väldigt uppskattat sist!

Men du, vad tråkigt...det är hemskt men tyvärr livets gång, du är en klippa hjärtat!
Hoppas allt är väl med er, så gott det nu går!

Fina bilder, som alltid!

Goa kramen!

Monica, Blogg Betongkrukan sa...

Hej vännen!
Så skönt och fint att du fick finnas där för din vän. Livet och döden är svårt att förstå.

Att fota rally låter som en rejäl utmaning. Jag är precis som du väldigt sugen på att fotografera, men tiden räcker liksom inte till, tråkigt nog. Tog fram kameran i helgen och hann precis fånga min madonna så gav batteriet upp.... så typiskt. Suktar efter ett Macroobjektiv.

Vore verkligen superroligt att träffas. Jag tänker ta halva torsdagen ledigt och gå på antik-mässan från 12, när den öppnar. Då brukar det vara jag och alla pensionärer. Så kan du så vore det urtrevligt!

Vi hörs. kram Monica

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Din kompis har det bra som har dig, en vän bredvid sig gör det lite lättare och gå igenom sånt här lessamt. Fina bilder på dina lite trassliga halsband.
Kramar
AnnaMaria

Hanna sa...

Hej!
Ja det händer mycket i livet som vi inte kan göra något åt, tyvärr.
Ta hand om dig och din vän.

Ha en fin kväll!
Kram
Hanna

Systrarna Hjertén sa...

Visst är det så att det som man kallar problem, i ett lite större perspektiv knappt skulle få plats på problemkartan och det är som du säger väldigt behagligt att inse det emellanåt!

Mvh
Frida

Mamma C sa...

Så skönt för din vän att du fanns där.
Kram Mamma C

Anna S sa...

Hej Hannis. So sorgligt med din väns mamma som gick bort. Vet vad du menar med att gapskratta när något är för bedrövligt hemskt och jobbigt. Tur att man kan skratta ändå, tänker jag.

Fint att du var där på hospicet.
Det betydde säkert mycket för både din vän och hennes mamma.

Det är sorgligt att vissa personer inte kan vara med oss för alltid, i fysisk form. Att livet är så hemskt ibland.

Tur att inredning och mer ytliga saker finns med att förströ tankarna med. :-)

Sänder en *kram* till dej

Anci sa...

Jag håller med de andra som har kommenterat. Livet är en berg-och dalbana och vänner är väldigt viktga.

Kram till dig
Anci

Vita små hjärtan sa...

Vänner som alltid finns är det finaste!
Kram Agnetha

Änglarnas hus sa...

Ja det är såå sant trots det gör det ont att mista våra kära..inget jag kan säga kan ge tröst men jag tänker på er!!

Ljuvliga bilder du visar..du kan det här med foto..helt klart!!

Varmkramen ifrån Sanne

Systrarna Karlsson sa...

Härligt att ha en vän som du.

Livet är allt bra underligt.

Önskar dig en skön kväll

Ellinor sa...

Det är en gåva att få finnas där för någon när den personen behöver en som bäst. Förstår om det var tungt...
Hoppas du får mer tid snart för sånt som ger guldkant åt tillvaron. Känner väl ungefär likadant.
Kram
Ellinor

Tina sa...

Jag använder nästan uteslutande Nordsjö färg, min svarta är också lite blank trots allt..syns kanske inte på bilden. Lille R:s fingeravtryck syns dock, jag lade märke till det först när jag fick upp bilden på bloggen!

kram o trevlig helg

Industri house sa...

Alltid ledsamt och tråkigt..men så fint för din kompis att hon har en så fin vän som du hannis:)En riktigt vän som ställer upp i allt,både glada och ledsna stunder.Ha en riktigt fin helg hannis!Stor kram jessica.

Vit dröm sa...

Tur att ni har varandra och att ni vet att ni alltid finns där för varandra.
Massa kramar till dig!